ISK Historia: 2012 tills idag (2025)

Kort fakta

När infördes ISK Konto?
1 januari 2012. ISK (Investeringssparkonto) trädde i kraft då, enligt lag (2011:1268) om investeringssparkonto.

Varför infördes ISK?
ISK infördes för att förenkla beskattningen av sparande och stimulera hushållens långsiktiga investeringar i aktier/fonder. ISK skulle minska låsningseffekter jämfört med depå/KF (Kreditförsäkring) , göra skatten mer förutsägbar och därigenom öka tillgången på riskvilligt kapital till svenska företag.

När infördes fribeloppet för ISK? Hur stort är det?
1 januari 2025. Då infördes det skattefria grundbeloppet (”fribeloppet”) på 150 000 kr för samlat sparande i ISK, KF (Kreditförsäkring) och PEPP (Paneuropeisk privat pensionsprodukt) . Nivån höjs till 300 000 kr den 1 januari 2026. Läs mer om ISK Beskattning.

Förarbete & Inspiration

Varför ISK över huvud taget?

När Investeringssparkonto (ISK) föddes den 1 januari 2012 var målet att göra värdepapperssparande mindre stökigt och mer rörligt. Regeringen pekade tidigt på två problem: krånglig deklaration för varje affär och en tydlig inlåsningseffekt när skatten bromsar omplaceringar. Den utgångspunkten formuleras redan i Finansdepartementets promemoria (2010) om en ny schablonbeskattad sparform där hela kontot beskattas årligen i stället för att varje vinst och utdelning ska deklareras individuellt. Även lagrådsremissen (2011) bär samma budskap: enkel hantering för privatpersoner och jämn beskattning över tid.

Förarbetet – promemoria till lag

Vägen gick från promemoria, via remiss och Lagrådet, till riksdagens beslut. Själva regelverket landade i lag (2011:1268) om investeringssparkonto, som sätter ramarna för vem som får ha ISK, vilka tillgångar som räknas som investeringstillgångar och hur kapitalunderlaget tas fram. Den praktiska tolkningen och löpande uppdateringar finns i Skatteverkets rättsliga vägledning.

Vad inspirerade regeringen i sak?

• Administrativ enkelhet för småsparare.
  Deklarationsfriktionen var för stor. Med schablonintäkt på kontots värde försvinner behovet att redovisa varje affär. Det är en stor förenkling – beskrivet rakt på sak i promemorian från 2010. Man vill att det skall kännas så enkelt som möjligt att investera.
• Mindre inlåsning och mer rörlighet.
  När varje försäljning utlöser skatt så skapas ett incitament att hålla en aktier för att slippa betala skatt även om man tror det vore bäst att sälja den. Schablonmodellen gör det enklare att byta fonder och aktier utan att skatten blir ett krokben, vilket klargörs i 2010–2011 års underlag (promemorian, lagrådsremissen).
• Neutralitet gentemot kapitalförsäkring.
  Innan ISK använde många kapitalförsäkring för att få schablonbeskattning och slippa deklarera varje transaktion. Förarbetena betonar att ISK och kapitalförsäkring bör ligga närmare varandra så att valet inte blir ett skattearbitrage, utan en funktionsfråga – en linje som också avspeglas i senare propositioner (prop. 2012/13:24). ISK konto har också fördelen av att aktierna fortfarande ägs i ditt namn vilket låter dig använda ditt aktieägarbestämmande och låter dig ta del av aktieägarförmåner. Detta är inte fallet med kapitalförsäkringar.

Schablonbeskattning

Schablonbeskattning kräver staket så att ingen kan köra runt systemet. Förarbetena förklarar därför hur insättningar, uttag och innehav vid kvartalsskiften fångas i kapitalunderlaget, så att man inte kan “tömma vid mätning och fylla efteråt”. Den logiken läggs ut i promemorian (2010) och utvecklas i lagtexten. När ISK var infört stängde regeringen även möjligheten att baka schablonbeskattade vinster i ISK med avdragsgilla förluster utanför kontot, vilket genomfördes i proposition 2012/13:24.

Lagens kärna och praktisk tillämpning

Lag (2011:1268) styr bland annat vem som får ha ISK, vilka tillgångar som kan ligga på kontot och hur avtal utformas. För den dagliga tillämpningen lutar både banker och sparare sig mot Skatteverkets rättsliga vägledning, som samlar beräkningsregler och avgränsningar, inklusive vad som klassas som investeringstillgångar.

Senare ändringar

Tidslinje för senare ändringar

Historisk Skatt